Det har varit för svårt. Jag har varit så blockerad. Det har inte varit slut i huvudet, tvärtom har nog min hjärna aldrig jobbat så hårt för att hitta på nya idéer eller berättelser. Allting är inspirerat av min verklighet, det vet jag. När jag börjar
analysera kommer det fram.
Berättelser om problemlösning, att vara modig, kär och aktiv. Hungrig efter äventyr, längtande efter frihet.
Jag har haft samma känslor i mitt liv. Jag har varit modig. Kär. Mer aktiv med vänner, jobb och liv. Jag har sökt äventyr och jag har gjort mig fri från en av många saker som tyngt mig.
Det är så skönt att proppen börjat lossna. Jag har längtat efter att kunna skriva mina färgglada, invecklade historier och äntligen bli fri från bördan av att bära dem i sin helhet inom mig.
Början är förstås liten. Det är ju alltid så. Ett frö. Men det är stort för mig, och det gör mig gladare. Kanske gör det också min resa lättare.