Det stormar på haven. Det blir tsunamivågor när jordens plattor rör på sig. Jag har ingen kontroll över varken rörelsen i plattorna eller vattnets reaktion.
När det rör på sig, när jag måste anpassa mig till något nytt, reagerar jag. Jag måste uttrycka känslorna och låta mina vågor svalla, rensa bort det som rensas bör. Bearbeta. Bygga nytt.
Men ibland byggs det dammar, fortfarande. Forfarande låtsas jag ibland som om jag har kontroll över mitt hav. Men det har jag inte. Havet kan inte tyglas, det är själva roten till livet och till min mänsklighet. Till mig. Till mitt inre. Min själ.
Om inte havet får tillåtelse att ta plats, skölja mig och ibland ta mig till platser jag inte besökt - kommer jag aldrig utvecklas eller lära mig att det finns mer att se.
Jag måste sluta försöka begränsa havet. Mitt hav. Det måste få storma. Och vräka. Och blöta ner. Förstöra eller ge liv åt hela världen.
Hela mitt hav stormar
Bit för bit igen KommenteraDet stormar på haven. Det blir tsunamivågor när jordens plattor rör på sig. Jag har ingen kontroll över varken rörelsen i plattorna eller vattnets reaktion.
När det rör på sig, när jag måste anpassa mig till något nytt, reagerar jag. Jag måste uttrycka känslorna och låta mina vågor svalla, rensa bort det som rensas bör. Bearbeta. Bygga nytt.
Men ibland byggs det dammar, fortfarande. Forfarande låtsas jag ibland som om jag har kontroll över mitt hav. Men det har jag inte. Havet kan inte tyglas, det är själva roten till livet och till min mänsklighet. Till mig. Till mitt inre. Min själ.
Om inte havet får tillåtelse att ta plats, skölja mig och ibland ta mig till platser jag inte besökt - kommer jag aldrig utvecklas eller lära mig att det finns mer att se.
Jag måste sluta försöka begränsa havet. Mitt hav. Det måste få storma. Och vräka. Och blöta ner. Förstöra eller ge liv åt hela världen.